Min resa

Idag är det ett och ett halvt år sedan jag hade turen att få en ny lever. Idag tänker jag därför lite extra på min donator som tack vare sitt beslut att donera gav mig en chans till ett friskare liv. Det är mycket blandade känslor som kommer en dag som denna. Jag är i grund och botten väldigt glad och tacksam, men samtidigt känner jag mig nästan lite ensam, ledsen och överväldigad. Jag tror att jag har lite svårt att förstå vad det är som jag har varit med om ibland. Det är inte lätt att beskriva men dagar när jag känner såhär kommer och går, och det kommer dom nog fortsätta att göra. Det blir lite extra när jag har mycket att tänka på, eller som idag.

Sedan ettårskontrollen har jag mått bra, till skillnad från förra hösten, där av bristen på inlägg här. Leverproverna och immunförsvaret håller sig på bra nivåer och jag är pigg och känner mig stark. Det är lite ovant ibland, att ha orken till att leva. Den har jag saknat! Jag tar bara blodprover en gång i månaden vilket är skönt. Jag har fortfarande Port-a-cathen och den tänker jag hålla hårt i ett bra tag till!

Jag kommer vid årsskiftet att börja på ett nytt jobb, ett jobb jag verkligen ville ha så det känns jättespännande! Jag är redo för nya utmaningar och känner att jag har kroppen med mig!