Inte en droppe

Onsdagens blodprov gick jättebra, för mig i alla fall. Jag höll mig lugn och samlad hela tiden. Det gick dock sämre för sjuksköterskan som inte fick en droppe blod. Hon var hundra på att det skulle gå och så kom det ingenting... Kommentaren från henne var "Jag har aldrig varit med om det här förut, jag var så säker på att det skulle gå!". Hon provade sticka i andra armen också men det gick lika dåligt där så då blev det inget blodprov. Som tur var hade jag en telefontid med min läkare samma dag så då kunde jag berätta det. Vi kom fram till att jag inte ska behöva ta prover mer än en gång i månaden, om jag inte blir sämre, eftersom det är så krångligt.

I fredags var jag till hälsocentralen igen för att kolla upp såret efter PICC-linern, det såg bara bra ut nu. Antibiotikan verkar göra sitt. Efter veckans fyra besök på hälsocentralen börjar jag känna mig som en stammis haha, och såklart så har det varit samma receptionist varje gång. Men men, så kan det vara ibland. Kontrar med att inte åka dit alls veckan som kommer så det jämnar väl ut sig.